När Sveriges Riksbank har avslutat den inledande fasen i sitt digitalvalutapilotprojekt har banken funnit att det finns några problem som fortfarande måste redas ut före stockholmare som vill köpa sin kaffe eller kanelbullar med e-kronan.
I en nyligen genomförd studie presenterade Sveriges centralbank de första resultaten av sin centralbanks digitala valutapilot i ett nätverk baserat på R3: s Corda blockchain.
Riksbanken simulerade kärnaspekter av ett potentiellt CBDC-system, inklusive likviditetsförsörjning via Riksbankens avvecklingssystem, RIX, och nätmedlemmar som fungerar som e-kronodistributörer. Centralbanken simulerade också deltagare, slutanvändare och betalningsinstrument som mobilappar.
Riksbanken sa att den nya CBDC-tekniken behöver undersökas ytterligare, med skalbarhet som utgör en stor flaskhals.
”Den lösning som testades i fas ett av e-kronapiloten har uppfyllt de prestandakrav som ställs vid offentlig upphandling. Men detta har ägt rum i en begränsad testmiljö och den nya teknologins förmåga att hantera detaljhandelsbetalningar i stor skala måste undersökas och testas ytterligare, ”noteras rapporten.
Centralbanken noterade också vissa sekretessutmaningar och betonade att informationen i en e-kronotransaktion måste skyddas för att upprätthålla bankhemlighetslagar och undvika att avslöja personuppgifter.
”Riksbanken analyserar för närvarande i vilken utsträckning den information som lagras i transaktionshistoriken kan betraktas som information som omfattas av banksekretess och om den innehåller personuppgifter,” uppgav banken.
Mithra Sundberg, chef för Riksbankens pilotavdelning för e-kronor i Stockholm, sa att Sveriges CBDC förmodligen kan kräva en ny rättslig ram innan den kan användas. Med tanke på omfattningen av frågor som måste behandlas innan en e-krona kan utvecklas på allvar kan Riksbank fortsätta sina blockchain-piloter fram till 2026.
